Ska jag byta jobb? Så reder du ut vad det egentligen handlar om
Ska jag byta jobb? Så skiljer du på arbetsuppgifter, kollegor, lön och pendling, testar tanken i tre månader och tar reda på vad du faktiskt vill.
Av Carina Hammarsten, livscoach sedan 2014 4 min läsning
”Ska jag byta jobb?” är en av de vanligaste frågorna i mina samtal. Den låter som en fråga, men är oftast en klump av flera. Den som ställer den har som regel redan gått igenom det i huvudet hundra gånger utan att komma närmare ett svar. Det beror sällan på brist på tankar. Det beror på att frågan är för stor.
Ska jag byta jobb – eller bara en del av det?
Trivsel på jobbet består av flera delar som lätt flyter ihop. Ta dem en i taget och sätt betyg, gärna på papper.
Arbetsuppgifterna: gillar du det du faktiskt gör mellan nio och fem? Människorna: chefen, kollegorna, kunderna? Lönen och villkoren? Pendlingen, tiderna, möjligheten att jobba hemifrån?
När det är gjort blir det ofta tydligt att det inte är jobbet som är problemet, utan en av delarna. Den som älskar sina uppgifter men har en chef som aldrig lyssnar har ett annat problem än den som har världens bästa kollegor men är uttråkad sedan två år. Det första löses kanske med ett samtal, ett byte av avdelning eller i värsta fall en ny chef. Det andra löses sällan på samma arbetsplats.
Pendlingen är ett kapitel för sig. Jag har pratat med många som har varit övertygade om att de vantrivs på jobbet, när det egentligen är de tre timmarna i bilen varje dag som tömmer dem. Det problemet kräver inte alltid ett nytt jobb, men kanske en flytt, ett par dagar hemarbete i veckan eller ett jobb närmare hemmet.
Tre månader-testet
När du har ringat in vad det handlar om kan du pröva det jag brukar kalla tre månader-testet. Ställ dig frågan: om ingenting förändras på jobbet de kommande tre månaderna, hur mår jag då?
Om svaret är ”ungefär som nu, det är okej” har du förmodligen tid att pröva att förändra saker där du är. Om svaret är ”då är jag sjukskriven” eller ”då har jag slutat i alla fall” har du redan ditt svar, och det som återstår är att planera hur.
Testet fungerar för att det flyttar frågan från ”vill jag byta?” till ”vad händer om jag inte gör det?”. Den senare är lättare att svara ärligt på.
Vad du kan förändra där du är
Innan du säger upp dig är det värt att ta reda på vad som faktiskt går att påverka. Många har aldrig frågat. Kan du byta uppgifter, ta ett projekt, gå ner i tid, jobba hemifrån två dagar? Kan du säga till din chef vad som inte fungerar, konkret och utan anklagelser?
Ett sådant samtal är obehagligt för de flesta. Men det ger dig information oavsett hur det går. Ett ja betyder att du kan stanna på bättre villkor. Ett nej, eller ett ja som aldrig blir av, säger något om arbetsplatsen som du behöver veta innan du bestämmer dig.
Rädslan för att tappa tryggheten
Det som oftast håller kvar människor är inte jobbet, utan rädslan. Fast anställning, känd lön, bolånet, barnens fotbollsavgifter. Allt det är verkligt och ska tas på allvar. Men det hjälper att skilja på trygghet och vana.
Skriv ner vad som faktiskt skulle hända om du bytte. Inte i värsta fall, utan i det troliga fallet. Hur lång uppsägningstid har du? Hur länge klarar ni er på en lägre inkomst? Vad säger den du delar ekonomi med? Ofta visar det sig att det värsta scenariot som spökar på nätterna inte är särskilt sannolikt, och att det troliga går att hantera.
Och sedan den andra sidan: vad kostar det att stanna? Inte i pengar, utan i energi, i hur du är hemma på kvällarna, i vad du säger till dig själv på söndagskvällen. Den kostnaden räknas sällan med.
Att prata igenom det med någon
Den som kan ditt jobb bäst är du. Men den som ser dig tydligast är sällan du själv. Partner och vänner vill väl men har egna intressen i saken – att du ska ha samma inkomst, bo kvar, vara lika tillgänglig som förut. En kollega har sina lojaliteter.
Att lägga upp hela frågan för någon som står helt utanför gör ofta att bitarna sorterar sig. Jag skrev om det i Hur fattar man ett svårt beslut?, och principen är densamma här: du fattar beslutet själv, men du gör det med klarare huvud.
Om du vill ha någon att reda ut det med är ett vägledande samtal på 45 minuter ett sätt. Med eller utan tarotkort – för en fråga som den här kan ett kort ibland vara det som lyfter fram den del du inte har vågat titta på.